En samfällighetsförening har i princip ingen möjlighet hitta på egna regler för debitering. Detta beror på att vi är bunda av Lagen om samfällighetsföreningar samt ett antal andra övergripande lagar och bestämmelser. Här skall vi försöka gå igenom och förklara hur det fungerar.
Vilka pengar handlar det om?
Vår förening har ju kostnader, främst för skötsel och underhåll av vägarna (ca 5 km) samt viss annan samfälld egendom (grönytor samt badplatsen) Styrelsen gör en budget för kommande år där vi försöker beräkna hur mycket pengar som kan behövas, och vi tar också i beräkning att det kan behövas en viss buffert för oförutsedda utgifter. Denna budget brukar på kansli-svenska kallas utgifts-och inkomststat, och den presenteras som ett förslag på ordinarie årsmöte. Om budgeten godkänns så är det sedan enkel matematik att räkna ut hur mycket var och en skall betala.
Avgiften beräknas per andelstal.
Malmsjöns samfällighetsförening har 137st medlemmar, och medlemskapet är knutet till en fastighet, och inte till en person. Medlemskapet i föreningen är obligatoriskt. Således: om man köper en fastighet så får man medlemskapet i föreningen på köpet! Varje medlemsfastighet är tilldelad ett s.k. andelstal. Detta andelstal avgör hur stor fastighetens medlemsavgift blir. Den absoluta merparten av fastigheterna i föreningen har andelstal 1 eller 1,5. (Detta gäller alla fastigheter under Oppeby)
I vissa samfällighetsföreningar (exempelvis en bostadsrättsförening) så är andelstalen fasta, och kan bara ändras genom ett ganska komplicerat (och ovanligt) juridiskt förfarande. Men i vår förening så har styrelsen rätt att ändra andelstalen för en medlemsfastighet mellan 1 och 1,5, och det skall ske beroende på om fastigheten anses vara permanent bebodd eller inte. En fritidsfastighet har andelstal 1, men en permanentbodd fastighet har andelstal 1,5. Normalt är det flera fastigheter som under ett år byter status från fritidshus till permanenthus (eller tvärtom). Detta innebär att summan av andelstalen kan variera något från år till år,
Vilka fastigheter är medlemmar.
Vår förening bildades i sin nuvarande form år 2002. Läs dokument anläggningsförrättning. Där kan man bland annat se vilka fastigheter som är medlemmar. Detta är alltså inte en regel som styrelsen har hittat på, utan det är lantmäteriet som formulerat regeln. Det är viktigt att förstå att det alltså inte handlar om huruvida fastighetens ägare är folkbokförd på fastigheten, utan om någon (oavsett vem) är folkbokförd där! (en fastighet kan ju vara uthyrd för permanentboende).
Vad händer om fastigheten säljs under året?
Vem skall betala års-avgiften? Svaret är att avgiften kommer att debiteras den som är lagfaren ägare vid debiteringstillfället. Här råder nämligen vad som i lagen kallas solidariskt ansvar. Om det finns köpare/säljare som ägt fastigheten under varsin del av året, så är det upp till parterna att reda ut sina interna affärer. Föreningen har inte med detta att göra.
Hur mycket skall betalas och vem ansvarar för betalningen?
Här gäller också status vid debiteringstillfället. (debiteringstillfället blir i realiteten dagen för årsmötet, då budgeten (förhoppningsvis)godkänns av stämman, och den beräknade fakturering därmed stämmer) Således: finns någon person folkbokförd på en fastighet vid debiteringstillfället så sätts andelstalet till 1,5 och debiteringen blir därefter. Fakturorna är alltså (enligt lagen) utställda på lagfaren ägare, och med dennes folkbokföringsadress. Men, av praktiska skäl händer det ´sedan ofta att fakturorna inte postas till den angivna adressen. Åtskilliga fakturor delas ut direkt vid årsmötet. Andra läggs i den lokala brevlåda som de flesta medlemmarna har (av detta skäl är det angeläget att alla verkligen har en brevlåda, och att den töms Inför de årliga utdebiteringarna begär vi registerutdrag för samfällighetsföreningen från lantmäteriet. På så sätt har vi alltid färska uppgifter, och medlemmar/ägare i föreningen behöver inte anmäla ändringar av ägare/adress till föreningen, vi får dessa uppgifter ändå!
I föreningen så finns det några specialfall.
Av de 137 medlems fastigheterna så är det 3st. som inte ligger inom det område som brukar kallas Malmsjöstugan. De 3 avvikande fastigheterna är: Tomtsjöstugan(SÄBY 1:5), Stavstugan(SÄBY 1:6), Stora Jägerdal(STORA JÄGERDAL 1:3 Dessa 3 medlems fastigheter har av lantmäteriet åsatts ett fast andelstal av 0.5. Dessa andelstal påverkas inte av huruvida dom är permanent bebodda eller ej.
Fastighetsbeteckningar
Inom Malmsjöstugan så har nästan alla medlems fastigheter en fastighetsbeteckning som heter OPPEBY 3:X (där X är en varierande siffra) Men, även här finns några undantag, och det gäller följande: inom parentes finns den lokala adress som Lantmäteriverket har angett på fastigheterna; VÄSTERBERGA 1:3 (Ehrendal 1), VÄSTERBERGA 1:4(Ehrendal 2). Rent geografiskt så ligger dessa fastigheter mellan Malmsjövägen 28 och 32, men såvitt jag kan se så finns inte Malmsjövägen 30.